Strength of the Swedish infantry in Livland in 1656

The source is an article by Magnus Laidre (see it in Russian): Лайдре М. Количество и состав шведской пехоты в Лифляндии в 1655-1661 гг. // Скандинавский сборник. Таллинн, 1986. Т. XXX. С. 27 – 39.

	Jan	Feb	Mar	Apr	May	June	July	Aug	Sept	Oct	Nov	Dec
Riga	2838	3044	2640	2694	3656	3348	3308	3335	2869	4274	4231	3549
Birzen	167	169	65	?	?	377	374	365	341	291	180	171
Kokenhusen	?	?	179	?	?	?	?	?	?	?	?	?
Duneburg	258	124	?	?	?	?	?	?	?	?	?	?
Dorpat	472	452	566	550	444	451	448	408	405	326	-**	-
Marienburg	77	77	76	76	76	76	76	76	74	74	?	?
Vastseliina	42	41	41	41	41	40	40	40	-**	-	-	-
Pernau	73	?	163	162	140	97	217	142	301	217	213	139
Kobron	?	?	?	?	?	?	139	139	135	?	?	?
Kirchholm	?	?	?	154	?	?	142	142	142	140	140	158
Unknown place*	1285	1299	1305	1209	1320	1186	1170	1136	1130	1087	1056	1312
TOTAL	4948	5149	5036	4886	5677	5575	5914	5783	5397	6409	5820	5309

* - in most cases it means that troops were in the field army

** - the place was lost to Russians

See also Dinamic of the Swedish infantry strength in Livland in 1655-1661

The article's summary in Finish:

SVENSKT INFANTERI I LIVLAND 1655—1661

M. LAIDRE

Resume

I den svenska stormaktens uppkomst spelade armen en viktig roll. Problem forbundna med armen liar intresserat ocksa. artikelforfattaren, I artikeln behand-las infanteriels roll i forsvarssystemet i en av Sveriges provinser — Livland — under aren 1655—1661, dvs under dct svensk-polska och det svensk-ryska kriget.

Syftet med studiet ar att kartlagga strukturen och storleksforandringarna i de svenska infanteriforband som under ifragavarande period lag i Livland. Krigshandelserna i Livland berors endast i den man som det liar varit nodvan-digt for att skapa en brcdarc bakgrund for behandlingen av infanteriets roll.

Artikeln bygger i huvudsak pa material Fran Livlands Generalguvernors kansli som forvaras i Estniska SSR:s Historiska Centralarkiv. Den (ramsta kalian som anvants av artikelforfattaren ar monsterrullor.

Truppkontingenten som lag i Livland bestod till storre delen av garnisons-trupper. Eftersom det i huvudsak var infanteri som anvandes t garnisonstjanst, s& var infanteriet ocksa det viktigaste truppslaget i den svenska kontingenten i Livland. Falttrupper anvandes enbart vid akut hot utifran eller i krigstid. varvid man intc drog nagon skarp grans mellan de tva. kategorierna som vid behov komplcttcrade varandra.

Antalet svenska infanterister i Livland var stiirst i oktober 1656, dvs vid den tidpunkt da. haftiga strider orn Riga utkampades. Riga var likaledes den fastning vars garnison var stiirst i de svenska Ostersjoprovinserna. Ofta var mer an halften av alia svenska infanterister i Livland koneentrerade till Riga. Nast viktigast bland de svenska fastningarna var Dorpat. Efter Dorpats fall intogs dess plats av Dunamiinde.

Ett hart slag for de svenska styrkorna blev pestepidemin som harjade i alia Ostersjoprovinser ar 1657. I november samma ar sjonk antalet infanterister till 1761 man. I medelta! faims under ifragavarande period i Livland 2500—3500 svenska infanterister, varvid storre delen av svenska infanterister som lag i Livland kring rnitten av 1600-talet var rnusketererare och pikinerare.